Häromdagen lade jag upp boken
No tears for queers av Johan Hilton. Ett av hatbrotten som skildras i boken är misshandeln och mordet på Matthew Shepherd i Laramie, Wyoming, USA 1998. Matthew Shepherds död är ett av de mest uppmärksammade och, faktiskt, betydelsefulla, brotten mot homosexuella, och man hittar referenser till det både här och där i populärkulturen. Ett självklart exempel är förstås Elton Johns sång
American Triangle, som uttalat handlar om mordet - ett annat och mycket mindre självklart är för mig det tillfälle som jag läste en webcomic där en av karaktärerna är tveksam inför att komma ut för killen han är kär i varpå hans vän frågar vad det värsta är som kan hända och svaret blir "Call me a fag, beat me up and take my shoes". (
Shounen-ai kudasai, 2005)
Den, i min kännedom, senaste referensen till Matthew Shepherd, var när basketspelaren Jason Collins för ett par veckor sedan öppet kom ut som homosexuell och berättade att hans tröjnummer 98 är en påminnelse och hyllning till Matthew Shepherd.
Det är ingen liten sak att som professionell idrottare komma ut som homosexuell, särskilt inte i USA och särskilt inte att vara den första att göra det - stort och nationellt och publikt på alla sätt. Det är en stor, garanterat livsförändrande handling - inte bara för Collins själv utan för människor runt omkring honom, men också för människor - tror jag - som aldrig tidigare givit honom en tanke. Collins handling kommer att sätta spår och förhoppningsvis kommer det också att bidra till att andra, både män och kvinnor och alla däremellan, inte som Collins behöver bära omkring på sanningen som en hemlighet. Inte för att alla behöver veta, utan för att man inte ska behöva dölja.
Jason Collins öppna brev i tidningen
Sports Illustrated om varför han valt att komma ut officiellt finns att läsa på
tidningens hemsida.
.jpg)
